2010-02-10
Tony Bourners Storband
var efterföljaren till Lars Örbacks Storband som lades ned.
Som i de flesta band uppstår ju schismer, så även i detta band.
På något sätt så var ej Lars Ö. överens med någon/några i hans band, varav han hoppade av bandet.
Vi andra fortsatte då under namnet Tony Bourners Storband. Varför vi tog det namnet och att just Tony
fick ståta med sitt namn vet jag säkert inte. Jag tror att, förutom att han var en av de skickligare musikerna,
så tyckte vi att han hade det mest gångbara namnet. Jag menar att namnet har ju lite av internationell klang.
För övrigt minns jag en annan händelse också - den lite äldre saxofonisten Dieter Seibler kom inte så bra överens
med övriga bandmedlemmar varav han slutade i bandet. Tyvärr var det så att han ägde och hade finansierat
en stor del av bandets arr. så han krävde naturligtvis att få tillbaka dem.
Vi hade en spelning på gång, så vad var att göra?
Jo samtliga orkestermedlemmar satte sig och skrev av sitt instruments del av Dieters arrangemang för hand!
Så spelningen kunde sen genomföras utan problem
När bandet var som flest (om man kan säga så) så var vi 14 - 15 personer. Fem saxar, tre trumpeter, två-tre tromboner,
och så piano, bas, gitarr och trummor.
Medlemmarna växlade ju lite under åren. Vissa killar växlade lite mellan instrumenten, så spelade t.ex. Hans Agrell
inte bara trombon utan också ibland piano och bas. T.o.m. jag fick rycka in på bas vid något tillfälle, och försökte ju
då spela ungefär samma toner som när jag lirade gitarr
mvh
Göran Lundbom
