Med tanke på såväl countrymusik som Andrew Sisters tog jag och pianisten och munspelsvirutuosen Håkan Falknäs initiativ till att sätta ihop ett lokalt band i Skinnskatteberg. Namnet blev en fri översättning av orten. Som sångerskor rekryterades Håkans dåvarande hustru Agneta, sjuksyrran Lisbet Berglund och studerande Aurora Widell. Efter klartecken från Jonny Karlsson på trummor och Ronny Bergström på bas lyckades vi i Köping hitta Göran Sidung på gitarr/banjo. Jag lyckades arrangera ett antal countrylåtar, som vi repade in. Bandet höll ihop under 1985 och 1986.
Därefter flyttade ett par av sångerskorna och bandet splittrades. Vi spelade inför fulla hus lokalt och på körstämman. 1986 gjorde vi en radioinspelad livekonsert, som höjdpunkt i bandets korta karriär. Min egen Skintax blues tolkades på ett bra sätt. Vi framträdde även på Folkets hus i Surahammar och Köping. Ett försök att under hösten 1986 förstärka bandet med två ytterligare tromboner och med Tjabo Zarins på trummor föll inte riktigt väl ut, eftersom trombonister inte ”växer på trän”. Så här efteråt frapperas jag av att sångerskorna kunde lära sig de ganska täta stämmorna utantill och att det lät så pass bra.
Herrgårdsängen i Skinnskatteberg är full med publik från 1985 års körstämma. Jag poserar längst till höger i Skintaxgruppen
Bertil Nyqvist
